Glödlampor
I en glödlampa alstras ljuset från en glödande tråd. Strömmen från ett batteri går genom den tunna tråden som pga. resistansen värms upp till ca 2600 °C och börjar glöda. Vid den höga temperaturen skickas mycket energi ut som strålning. Strålning fördelar sig på olika våglängder där en del är synligt ljus (ca 7 %) medan merparten (ca 90 %) är värmestrålning.
Livslängden för en glödlampa är normalt ca 1000 timmar (motsvarar 41 dygn) förutsatt att glödlampan inte utsätts för stötar som kan skaka sönder glödtråden. Att så liten del blir nyttigt ljus är inget stort problem för t.ex. inomhusbelysning, men för ficklampor är det värre. Bara 7 % av batteriet nyttjas till belysning, resten blir värme i olika former. Ett annan nackdel är att när batterierna börjar ta slut försämras ljusstyrkan kraftigt, ljusstsyrkan försvinner tillslut helt innan batterierna är fullständigt tömda.

Lysdioder
I en lysdiod (LED = Light Emitting Diode) alstras ljuset när ström går igenom en halvledare. Ljuset alstras utan något glödande föremål i en bestämt våglängd, detta ger en mycket hög verkningsgrad (uppåt 70% ). Halvledaren som sänder ut ljuset är en kristall, den har inga lösa delar som kan gå sönder till skillnad från glödlampor. Därför håller lysdioderna väldigt länge, dom har en livslängd på ca 100 000 timmar (motsvarar 41 000 dygn eller 11 år).
Lysdioder används idag där man har stora krav på livslängd och verkningsgrad. Speciellt lämplig är lysdioden i ficklampor och pannlampor eftersom lysdioden ger betydligt mer ljus ur ett batteri, ca 10 ggr mer än en glödlampa. Dessutom lyser diodlampor även när batterierna håller på att ta slut. Det betyder att man minskar risken för att stå med en lampasom inte fungerar när man behöver den.
Lysdiodens nackdelar är det höga priset och att lysdioderna inte mår bra av för höga temperaturer. Kraftiga lysdiodslampor har ofta kylning för att förlänga livslängden.